onsdag, mars 02, 2005

Recension: Matts Leiderstam

Matts Leiderstam
Grand Tour
Magasin 3



Matts Leiderstams utställning Grand Tour är en annorlunda bildningsresa där vi istället för att lära oss om klassisk arkitektur och stora mästare blir visade en alternativ bild av den manliga gemenskap som utgjorde 1700- och 1800-talens konstvärld.
Den västerländska konsthistoriens utformning har tidvis präglats av manlig homosexualitet. I det klassiska grekland var homosexualitet vanligt, Platon sa t ex att den enda äkta kärleken är den mellan män. Vi finner den i renässansens Italien hos Michelangelo och senare i Caravaggios relationer till sina pojkmodeller. Hos teoretikern Winckelmann ser vi hur hans homosexualitet hänger ihop med hans konstsyn i dennes dyrkan av den grekiska konstens "edle Einfalt und stille Größe", manifesterad lämpligt nog i hyllningar av den manliga fysiken. Trots att det här är tämligen välkänt även utanför initierade konstkretsar är det inget man oftast direkt tänker på när man betraktar en tavla av t. ex. Poussin, Constable eller Courbet.

När man kommer in i utställningen på Magasin 3 är första intrycket att man befinner sig i ett pågående arbete, en ingående studie av ett flertal verk där litteratur, tavlor, förstoringsglas, kikare och ritningsblock nyss lämnats och snart ska tas i användning igen. Det är den intima känslan av att varsamt ledas av en icke närvarande person som först fascinerar mig. Jag känner att de här föremålen ligger här för att jag ska kunna se och ta del av viktig information som finns kodad i det befintliga materialet. Efter att gått runt och bekantat mig med rummet börjar jag att studera de böcker som ligger uppslagna. I en bok kan man läsa om att en liten tavla av Claude Lorrain gjorde ett så stort intryck på John Constable att han själv målar en tavla med liknande motiv. Vid boken står ett litet förstoringsglas fixerat. När jag kikar genom det så ser jag herden som sitter i förgrunden på Constables målning. Jag slås av hur feminin han ser ut. I texten brevis kan man läsa ett citat ur ett brev från Constable till sin fru Maria där han skriver :"
It contains everything I want to do in a landscape.". Den underliggande erotiska innebörden i orden blir klar för mig när jag kommer ihåg att ordet do på engelska kan tydas på fler än ett sätt. På väggen bakom bordet med boken och förstoringsglaset hänger, vad som vid första anblick tycks vara, en kopia av Constables version av Lorrains tavla. Vid närmare granskning ser man att herden inte längre tittar in i målningen utan ser sig om över axeln och möter min, betraktarens, blick som för att understryka vad jag tidigare anat i studiet av boken.

På det här sättet genom att noggrant titta på texter, reproduktioner av målningar i böcker och slutligen Matts Leiderstams egna versioner av verken får man en intressant, nästan trevlig, homoerotisk guidning genom några av vår konsthistorias uppburna mäns konstnärskap. Ett mer humoristiskt exempel är tolkningen av Gustave Courbets "Mötet eller Bonjour monsieur Courbet" . I orginalet ser man Courbet hälsande på en konsthandlare och dennes betjänt på en landsväg någonstans utanför Montpellier. På ett bord i närheten ligger "Spartacus International Gay Guide" uppslagen där man av en händelse kan läsa om en populär plats för cruising på en väg mellan Montpellier och Nîmes.

Det som först gjorde mig lite besviken var kvaliteten på de av Matts Leiderstam utförda verken, de skulle ha varit effektfullare om de varit utförda in en stil mer lik deras respektive orginal. Utställningen fastnar också i sin egen småtrevlighet. Trots att man riktigt myser när man går runt och letar ledtrådar för att få se vad som döljer sig i nästa målning ger Grand Tour inget längre, intensivt intryck utan man går därifrån med ett litet leende på läpparna som bara varar för stunden. Jag kan tycka att man kunde ha gjort mer av det rika materialet men så är också Grand Tour ett verk i utveckling som hela tiden utvidgas och förnyas. Trots de invändningar jag har ser jag fram emot nästa gång då Matts Leiderstam fortsätter att visa oss andra, latenta, världar i konsten.

Inga kommentarer: